Bidrag blir lön med vinnande rekryteringskoncept

1 november 2017
Resursverket är ett arbetsintegrerande socialt företag som hjälper nyanlända och utlandsfödda att få arbete. Deras arbetssätt är individanpassat, med stort stöd hela vägen från första intervjun till anställning.
Ett enormt slöseri med mänskliga resurser. Det tog Resursverket fasta på när de startade sitt omvända rekryteringsföretag. – Vi har precis fått ut våra första kandidater i jobb. Och hela samhället vinner på att nyanlända och utlandsfödda blir skattebetalande medborgare, säger Marika Bergaust, en av grundarna till Resursverket.

De kallar sig framtidsförmedlare. Och för trion Marika Bergaust, Randi Hawrami och Patrik Andreasson på Resursverket handlar hela företagsidén om att lösa samhällsproblemet med att utländska och nyanlända, ofta högutbildade, står utanför arbetsmarknaden - samtidigt som näringslivet skriker efter kompetens och personal.

Men de två parterna träffas sällan. Så vi på Resursverket är länken dem emellan. Och nu har vi precis fått ut våra första kandidater i jobb. Den glädjen de kände, och vi med dem, gick verkligen rakt in i hjärtat, betonar Marika Bergaust.

Sedan starten i april 2017 har de träffat ett hundratal kandidater med olika kompetenser. Och kandidatbanken växer hela tiden.

Och nu har vi precis fått ut våra första kandidater i jobb. Den glädjen de kände, och vi med dem, gick verkligen rakt in i hjärtat.

 

För oss är det viktigt att visa upp människan, hela personligheten, med alla dess kompetenser. För det tror vi sänker tröskeln att komma ut i jobb. Så vi lägger mycket tid på intervjuerna, oftast flera timmar, berättar Patrik Andreasson.

Alla kandidater har en sak gemensamt: de vill ut i jobb och är jättemotiverade att få bli vanliga medborgare i det svenska samhället. Och företag har möjlighet att hitta fantastiskt motiverade medarbetare hos oss, som vill bidra och lära sig snabbt, betonar Randi Hawrami.

Och att mångfald på arbetsplatsen dessutom är lönsamt, är ju bevisat, betonar Marika Bergaust.

Inte minst McKinsey har i sin rapport ”Diversity matters” visat på att det finansiella resultatet blir bättre när man tänker mångfald i personalstyrkan.

Enligt rapporten har heterogena grupper ofta en större förmåga att bidra med fler erfarenheter och nya infallsvinklar, vilket inte bara genererar högre innovationskraft internt, utan också nya affärer, bättre kundservice och högre förmåga att locka bra kandidater. Mångfald på arbetsplatsen ger alltså många fördelar.

Samtidigt rimmar det illa med verkligheten, där personer som anses ha lite krångliga namn sorteras bort i rekryteringsprocessen.

Det är ett enormt slöseri med resurser att efternamn som klingar utländskt blir bortsorterade i rekryteringen. Men om vi kan lyfta egenskaper och kunskaper bakom det där långa och ibland krångliga namnet, så öppnar det upp helt nya chanser för människor att få lysa och komma fram, betonar Marika Bergaust.

CV:n är en mycket viktig del i Resursverkets arbete för att de ska kunna presentera hela den personliga paletten hos sina kandidater.
CV:n är en mycket viktig del i Resursverkets arbete för att de ska kunna presentera hela den personliga paletten hos sina kandidater.

Samtidigt handlar det inte bara om att människor ska få ett arbete. Det handlar också om att de ska få rätt jobb.

Idag har många utlandsfödda fel jobb, betonar Patrik Andreasson. Vi har många kandidater som idag sysslar med något som de definitivt är överkvalificerade för.

För det finns mycket att vinna på att personer gör det de är utbildade till, både för den enskilde och för de företag som har svårt att fylla vakanta platser.

Hos oss finns allt ifrån tandläkare och civilingenjörer till kemister, retuschörer, ekonomer och diversearbetare. Alla nivåer, alla sorter. Men fantastiska människor allihop som vill väldigt mycket. Ingen tjänar ju på att en välutbildad ingenjör står och vänder burgare, betonar Patrik Andreasson.

Ingen tjänar ju på att en välutbildad ingenjör står och vänder burgare.

 

Resursverkets tjänster bygger också mycket på välviljan hos företaget, den är central i hela Resursverkets idé. 

Det är ju så mycket bubbel i media om mörka samhällskrafter. Men då blir också motpolen starkare. Och där finns välviljan. När vi bryr oss om varandra, och lär känna varandra, så genererar det så himla mycket bra, betonar Marika Bergaust.

Ja, för det är ju vi som är samhället. Och några av oss sitter på stolar där det går att hjälpa till. Vill vi ha förändring nu kan vi ju inte bara lägga det här samhällsproblemet på kommunen eller på Arbetsförmedlingen, de har inte möjlighet att skapa så snabba förändringar som vi andra. Det gäller att få företagen att förstå att det långsiktigt är en lönsam affär: kortsiktigt kan det behövas investeras tid i kandidaten, men på sikt finns det en vinst i detta, även räknat i pengar. Det är bevisat. Vi vill ju ha ett inkluderande samhälle, där det finns plats för alla. Och med Resursverket visar vi på det goda exemplet, betonar Patrik Andreasson.

Randi Hawrami, Marika Bergaust och Patrik Andreasson är grundarna till Resursverket.
Randi Hawrami, Marika Bergaust och Patrik Andreasson är de tre grundarna till Resursverket. Och när de framöver behöver bli fler? Ja, då har de nära till att rekrytera en kandidat!ra

Trion hade också många och långa diskussioner kring huruvida de skulle driva företag eller idka välgörenhet med sin kompetensförsörjningsidé.

Det finns så många som tjänar pengar på alla möjliga idéer, även på business som inte är schysst. Så varför ska man inte kunna tjäna sitt levebröd på något som är bra och samhällsnyttigt? betonar Patrik Andreasson. Det ”fula” i att tjäna pengar på en sådan här samhällsnyttig grej är ju ett feltänkt. Så vi var överens om att vi skulle starta företag. Och vår idé ligger ju verkligen i tiden.

Ändå är det en slump att de sitter här tillsammans idag.

Marika Bergaust, som drivit eget inom rekryteringsbranschen, kom tillbaka efter många år utomlands till Sverige 2016 med funderingar kring vad hon skulle göra. Men så träffade hon Randi Hawrami som jobbade som projektledare på Vägvisaren. Och efter en middag med Patrik, så sattes idéerna i rullning.

Det blev en sömnlös natt, hjärnan gick på högvarv, skrattar Marika Bergaust. Så vi satte oss ner och slipade på affärsidén, som blev Resursverket.

För mig är cirkeln sluten, berättar Randi Hawrami. Jag kom själv hit som flykting med min familj när jag var liten. Vi kom med bara kläderna på kroppen och ett par väskor. Och idag har jag allt man kan önska sig. Och det är ju självklart för mig, att jag med min bakgrund vill hjälpa till. Jag har varit med och startat upp kommunala boende för flyktingar och sen jobbat med matchning av nyanlända och svenskar. Och många av dem jag träffade som nyanlända flyktingar träffar jag nu igen, för nu söker de jobb hos oss! Och varje person som vi får ut i arbete som kan betala skatt är ju ett sätt att ge tillbaka.

Det finns så många som tjänar pengar på alla möjliga idéer, även på business som inte är schysst. Så varför ska man inte kunna tjäna sitt levebröd på något som är bra och samhällsnyttigt?

 

Hur går det då med företagandet såhär ett halvår efter starten?

Just nu är vi överallt vi intervjuar personer samtidigt som vi jagar arbetsgivare och planerar vår marknadsföring och söker pengar till vår verksamhet. Och vi är med i en accelerator för sociala företag där vi får möjlighet att utveckla vår affärsidé och också utbyta erfarenheter med andra i samma situation, berättar Marika Bergaust.

Resursverket har också fått hjälp från ett flertal aktörer såsom Almi, Coompanion, Göteborgs Stad och Business Region Göteborg.

Vi har fått ett enormt stöd och vi blir väldigt inspirerade i allt vi lär oss, berättar Marika Bergaust. Vi älskar och tror på det vi gör, men det är ändå en tung process. Så att få den här supporten ger ju energi. Att veta att det finns någon som tror på oss.

Ja, vi känner verkligen den supporten. Och det finns också en stark kraft och en sammanhållning bland alla som håller på med socialt företagande, betonar Patrik Andreasson. Man känner sig välkommen in i den här gemenskapen. Och man delar med sig.

Det gäller att få företagen att förstå att det långsiktigt är en lönsam affär: kortsiktigt kan det behövas investeras tid i kandidaten, men på sikt finns det en vinst i detta, även räknat i pengar.

 

Och framtidsplanerna? Ja, de är många.

En av våra styrkor är att vi redan nu lyckats skapa kontakter för ett bra nätverk. Får vi bara använda det så kommer det att hända grejer och vi kommer att hitta lite mer permanenta lösningar för vår verksamhet, betonar Patrik Andreasson.

Trion skissar även på idéer om individanpassade insatser och möjligheter till mikrolån.

Vi skulle ju kunna bli ett riskkapitalbolag för de som har idéer, vi har ju inte något vinstintresse i vårt företag utöver att återinvestera pengarna, så att våra kandidater får jobb. Vi skulle kunna bidra med extra yrkesinriktad språkträning, eller mikrolån till våra kandidater i framtiden, berättar Marika.

Egenföretagande är också ett alternativ för drivna och engagerade kandidater.

Vi har ju redan idag kandidater som flaggat för att de vill starta eget, till exempel tandläkarpraktik. Och det finns många kvinnor som är jättebra på att laga mat och som skulle kunna starta eget, betonar Randi Hawrami.

Sen ler han och säger:

Varje dag jag går upp och ska till jobbet, så ser jag ser fram emot det. Jag har aldrig känt den känslan så tydligt tidigare. För jag vet att idag kan något stort hända. Och det betyder allt.

Tipsa en vän