Där svensk flyghistoria skrivs

13 juni 2022
Två minuter hade Anders Forslund på sig en marsdag 2019 i Silicon Valley med 400 av världens största investeraränglar framför sig. Klara Andreasson vågade knappt andas. Skulle någon våga satsa på två unga svenskars idé om att tillverka eldrivna passagerarflygplan i Göteborg?

Trettio år tidigare hade en betydligt kortare version av Anders spelat fotboll tre minuter från hangaren där huvudkontoret för Heart Aerospace nu ligger. Klara Andreasson kunde andas ut – de fick sina första 2 miljoner dollar efter minuterna i Kalifornien.

På 1990-talet var det Viggen som rufsade till Anders Forslunds rödblonda kalufs vid Sveriges fjärde största flygflottilj på Säve flygplats, inte långt från hans barndomshem. Den 22 000 kvadratmeter stora berghangaren 30 meter under jord, som skapats med anledning av kalla kriget, verkar också ha fascinerat Anders. Numera är det ett flygmuseum. Och fotbollsspelaren satsade på att bli doktor i produktutveckling för flygindustrin.

Tack vare det skrivs ett nytt kapitel i svensk flyghistoria just här. När vi sitter i Heart Aerospace matsal slås Klara av att sedan hon gick på föräldraledighet har deras företag vuxit med nästan 100 anställda.

Rekryterar från Brasilien och Japan
Anders har personligen intervjuat varje medarbetare från fem kontinenter, de flesta från Brasilien och Japan, tack vare brasilianska småflygplanstillverkaren Embraer och japanska Mitsubishi Aircraft Corporation, MAC.

Torsdagar med hundratalet anställningsintervjuer lär det bli fler av eftersom målsättningen är 300 medarbetare till 2026, då också det första eldrivna passagerarflygplanet ES-19 ska vara i luften.

Då har det gått drygt tio år efter åren på MIT där drönarrevolutionen var som vildast, många gånger med elektrifieringskungen Elon Musk som draglok.

Enligt Klara övertygade MIT-tiden om att eldrivna passagerarflyg på kortare sträckor skulle bli en självklarhet. ”Men inte i Sverige. Här trodde man inte på klimateffekterna för små elflygplan.”

Ett fönster som ändå gjorde det intressant att återvända till Göteborg var när Norge 2018 deklarerade att landets inrikesflyg skulle ersättas av 100 procent eldrivna passagerarflyg till 2040, som stärktes av deras tidigare satsningar på infrastruktur för elbilar och eldriven sjöfart.

– Vi konstaterade att det inte fanns någon som bygger elflyg för norrmännen. Så vem skulle göra det, ja, om inte vi, frågar Anders med ett leende.

Och som svar på den frågan skyndade han sig att starta ett forskningsprojekt på Chalmers, Elise (Elektrisk Lufttransport i Sverige), kring vad som krävdes för att dra igång infrastrukturen för regionala elflyg. Istället för att söka jobb i Silicon Valley.

Gustaf Alströmer och Bill Gates investerade
2018 fick Anders flyga 2-personers elflygplan över Göteborg. Det gav hopp. Kanske var det där uppe i luften som han insåg att om man ska vara med på tåget (!) för elflyg måste man skala upp snabbt, före alla andra.

Det är här göteborgaren och affärsängeln Gustaf Alströmer kommer in i bilden. Gustaf Alströmer hade fått en del kapital efter att ha sålt sin andel i Airbnb, och började på Y Combinator som investerar i lovande startup-företag med klimatsmarta lösningar. Sedan 2005 har de investerat i 3 000 företag som tillsammans är värda cirka 400 000 miljarder dollar. Alström uppmanade Anders och Klara att söka till Y Combinators Boot camp där de fick fyra månader på sig att bygga upp företaget för att sedan presentera det för investerare. Av 12 000 sökande valdes 20 till acceleratorn. Anders och Klara hörde till de lyckligt utvalda.

– Anders lödde ihop modeller i köket och jag sade upp mig från mitt jobb. Vi flyttade till Kalifornien vid nyår. Den 18 mars 2019 stod Anders på scenen och sålde in idén inför 400 investerare, berättar Klara.

Vad säger man för att övertyga med ett bolag utan produkt, bestående av två personer med en djärv plan?

– Vi hade ett koncept och mycket data. Och avsiktsförklaringar från både Norge och Sverige genom BRA, Widerø och SAS. Nätverket vi hade lyckats bygga via Chalmers imponerade också på amerikanerna.

Första ordern från United Airlines
Flygplan kan inte tillverkas var som helst. Som av en lycklig slump hade Castellum 2018 förvärvat 3 miljoner kvadratmeter med tillhörande luftrum över Säve flygplats, med målsättningen att satsa på eldriven mobilitet på den gamla flygplatsen, ett stenkast från Volvofabrikerna.

– Det var total kärlek vid första ögonkastet när vi kom till hangaren, säger Klara. Vi tvekade inte en sekund, trots att det var gigantiskt, och det var bara vi två. Den första inredningen köpte vi på Blocket och våra föräldrar hjälpte till.

De lyckades få Nigel Pippard från SAAB Aeronics ombord, och kunde nu börja bygga den första framdrivningslinjen som demonstrerades i september 2020 med Prins Daniel på plats.

Det stora genombrottet kom när Bill Gates klimatfond Breakthrough Energy Ventures fick upp ögonen för göteborgsföretaget. De ledde en investeringsrunda som i somras gav 35 miljoner nya dollar. United Airlines och Mesa beställde i samma veva 200 av ES-19. En order värd tiotals miljarder kronor.

– Mesa identifierade ES-19 som en räddning för kortare distanser som lagts ned i USA. Innan affärsmodellen för småplan kraschade fanns det nämligen väldigt många distanser som nu saknar flyg, men som är idealiska för våra eldrivna plan, det vill säga sträckor på cirka 400 kilometer. Och att United var intresserade av våra elplan, det var stort, konstaterar Anders.

Trots starka spelare i ryggen återstår utmaningar. – Det är inte bara elmotorn, som kommer att vara mycket, mycket billigare än jetmotorer, utan det är trots allt 100-tals delar som måste bli klara samtidigt för att vår tidplan ska hålla.

Nära band till Northvolt
Med de amerikanska pengarna kom lyckligtvis en tydlig metodik för entreprenörskapets olika faser och för ledarskap utan för mycket fokus på person.

Att Peter Carlsson, Northvolts grundare, hör till en av företagets rådgivare, är ingen nackdel heller.

– Vi lär oss av Northvolt att inte vara för aggressiva och inte för konservativa. Vi måste kunna tänka oss in i hur batterier fungerar om 10–15 år, men ändå bygga flygplan som håller 20–30 år.

Flygets andel av koldioxidutsläppen (2–3 procent i dag) ökar för varje år samtidigt som flyget behövs för ett fungerande samhälle. Vi kan inte stänga ute låg- och medelinkomstländer från fördelarna med flyg.

– Vi behöver snarare hjälpa dem att hoppa över vår historia av massivt fossildrivet flygande. Våra elflyg handlar mycket om att inte göra landsbygden till förlorare i kampen för klimatet. Men för det behövs en del konkreta politiska satsningar, säger Anders. Han nickar mot bergrummet bakom honom.

– Hangaren i berget byggdes i förebyggande syfte. Man satsade ordentligt för människors säkerhet. Nu behövs satsningar för att planeten ska kunna vara beboelig för oss människor, oavsett kalla eller heta krig. Just nu är det ju mest amerikanska miljardärer som satsar.

– Det är en existensiell fråga, säger Anders innan han och Klara tar oss ned till själva hangaren där ett vackert, men ”hemligt” skelett av ES-19 stoltserar, redo för kött på benen och kommersiell användning 2026.

Text: Ulrica Segersten
Foto: Heart Aerospace

Texten är hämtad från Magasin Göteborg 2022

Lär känna Göteborgs styrkor inom fordon och mobilitet

Tipsa en vän