Hästar ska inte dra gräsklippare i Angered

Göteborgs-Posten granskar ett par delar av de många olika samhällsfinansierade insatser som görs i Göteborgs nordöstra stadsdelar. Det rör sig om politiskt beslutade projekt, varav Business Region Göteborg har i uppdrag att driva projektet Stadslandet där många olika parter medverkar. Projektet är delfinansierat av EU, med pengar som är öronmärkta till denna typ av projekt, och beviljat av Tillväxtverket.

Projektet kommer att utvärderas av följeforskare och är precis i startskedet. Tyvärr ger tidningen inte en rättvis beskrivning av projektet. Av kommentarer i sociala medier att döma har det skapat många frågetecken hos allmänheten.

I projektet finns varken getter eller hästar som drar gräsklippare med, som tidningen gör ett stor nummer av. En av förstudiens funktioner var att prioritera de många olika idéer som spelades in. Idéer som inte var relevanta sorterades bort.

I sin webbupplaga har GP därför en felaktig rubrik på artikeln om Stadslandet: ”32 miljoner – på getmjölk, svamp och hästgräsklippare”.

Rubriken på förstasidan i pappersupplagan av GP, ”Miljoner satsas utan mätbara mål”, är inte helt korrekt. Det är riktigt att det inte finns projektmål om till exempel antal arbetstillfällen eller nystartade företag. Men det finns andra projektmål som går att följa upp. Målen är satta utifrån de krav som ställdes i ansökningsförfarandet. I en projektansökan är det strikt reglerat vad som ska anges. Det går inte att sätta andra mål än de som efterfrågas. Under projektarbetet går det dock att formulera andra delmål.

I artikeln påstås att en enkät med 205 personer är enda underlaget för slutsatsen att en stor del av befolkningen i östra Göteborg har professionella erfarenheter av odling, livsmedelsförädling och matlagning. Det är inte korrekt. Underlaget består bland annat av ett stort antal intervjuer, workshops och genomförda samtal med invånarna i stadsdelarna som komplement till flera olika forskningsrapporter som ligger till grund för denna projektansökan.

Här är fler frågor och svar om Stadslandet:

Vad är Stadslandet?

Runt om Göteborgs norra stadsdelar och bostadsområden finns skogar, jordbrukslandskap och kulturlandskap. Här finns en outnyttjad naturresurs som kan bidra till ekonomisk och social utveckling i områden där många människors livsvillkor behöver förbättras.

I det EU-finansierade projektet Stadslandet möts stad och landsbygd i innovation och affärsutveckling kring livsmedel, turism, logistik och gröna näringar.

Det här sättet att tänka kring stadsutveckling är en trend på många ställen i Europa. Göteborg ligger långt framme.

Vad innebär det konkret?

Det är ett treårigt projekt där olika delar av Göteborgs Stad, invånare, lokala livsmedelsproducenter, föreningar och forskare möts i fyra lokala nav i Angered och Norra Hisingen.

På olika ställen i stadsdelarna skapas fem testbäddar där nya metoder prövas.

I samarbete med Mistra Urban Futures utvecklas ett forskningsforum tillsammans med aktörerna i projektet.

Ge ett exempel på vad som finns i ett nav och en testbädd.

Ett av naven ligger i Bergum-Gunnilse. Här finns redan identifierade behov och affärsidéer som projektet kan arbeta för att förverkliga. Till exempel ett nytt centrumhus där det bland annat finns kontor för små och medelstora företag, marknadsplatser och distributionskanaler för lokalproducerat; lokalt slakteri, sågverk och snickeri etc.

Möjligheterna till ekologiskt och närproducerat i offentliga kök är en av testbäddarna.

Vem driver projektet?

Stadslandet Göteborg är ett samverkansprojekt mellan Göteborgs Stad, Business Region Göteborg och Coompanion.

Vem betalar?

EUs regionalfond bidrar med 12,7 miljoner kronor fördelat på tre år. Parterna i projektet bidrar med 19 miljoner kronor – största delen i form av arbetstid.

Hur många arbetar med Stadslandet?

En projektledare, en kommunikatör och tre hållbarhetsstrateger skall anställas med projektmedel och olika konsulter anlitas. Utöver det kommer 34 redan anställda personer hos samverkansparterna att lägga tid på att genomföra projektet. För att projektet ska bli framgångsrikt måste många bland annat i näringslivet och föreningslivet engagera sig.

Vad förväntas resultatet bli?

I Stadslandet testas nya idéer och metoder i liten skala. En del kommer visa sig inte fungera. Det är också ett resultat. Annat kan visa sig så bärkraftigt att det kan utvecklas till något riktigt bra. I så fall kan det leda till nya företag och jobb, och få positiva effekter på miljö och människors hälsa. En viktig del är att skapa nya kontakter och samarbetsformer.

I projektet ingår också att Göteborgs Stads miljöförvaltning tar fram en livsmedelsstrategi.

Projektets delmål framgår av vår ansökan till Tillväxtverket. Projektet utvärderas av följeforskare som lämnar rapport två gånger per år enligt de indikatorer som Tillväxtverket formulerat.

Kenny Genborg, kommunikationschef Business Region Göteborg